Skyddsrum

Skyddsrum är till för att skydda människor vid krig eller andra allvarliga händelser. Här kan du läsa om vad ett skyddsrum är, hur du hittar närmaste skyddsrum, vad du bör ta med dig och vem som ansvarar för att skyddsrummen fungerar.

Vad är ett skyddsrum?

I Sverige finns cirka 64 000 skyddsrum med plats för omkring sju miljoner människor. Placeringen av skyddsrum bygger på nationella hotbildsanalyser, och det har aldrig varit avsikten att skyddsrum ska omfatta hela befolkningen.

Skyddsrum prioriteras i områden där utrymning är svår, exempelvis större tätorter och städer. I glesbygd kan andra utrymmen, såsom källare eller bergutrymmen, i vissa fall fungera som alternativa skydd. Av hänsyn till platsbrist och allergier är det inte tillåtet att ta med husdjur in i skyddsrum.

Skyddsrum finns i olika typer av byggnader, bland annat bostadshus och industrifastigheter, och är markerade med en särskild skylt. Under fredstid får skyddsrum användas för andra ändamål, exempelvis cykelrum eller förråd. Vid höjd beredskap ska skyddsrummet kunna återställas till sitt skyddsskick inom 48 timmar.

Så fungerar ett skyddsrum

Ett skyddsrum är en förstärkt del av en byggnad eller anläggning. Väggar, tak, golv och dörrar är konstruerade för att motstå tryckvåg och splitter, brandpåverkan, joniserande strålning och bråte från raserade byggnader. Skyddsrummet har ett eget ventilationssystem som kan filtrera bort giftiga gaser och radioaktivt damm. Varje skyddsrum är dimensionerat för ett fastställt antal personer, och ska möjliggöra vistelse i minst tre dygn.

Du tillhör inget särskilt skyddsrum, utan ska använda det som finns närmast dig där du är när ett eventuellt behov uppstår.

Ta reda på var ditt närmaste skyddsrum finns via skyddsrumskartan:

MSB:s skyddsrumskarta Länk till annan webbplats.

Vad ska du ta med till ett skyddsrum?

Vid vistelse i skyddsrum är det lämpligt att ta med:

• ficklampa,
• vatten i flaska samt mugg eller kåsa,
• mat som tål rumstemperatur och inte kräver tillagning,
• hygienartiklar,
• toalettpapper,
• mediciner och dosett,
• personliga hjälpmedel såsom glasögon, linser eller hörapparat,
• första hjälpen-utrustning,
• varma kläder,
• sittunderlag,
• värdehandlingar och kontanter,
• nycklar,
• mobiltelefon med laddare eller powerbank,
• batteri- eller vevradio.

Vem ansvarar för skyddsrum?

Myndigheten för civilt försvar (MCF) leder och samordnar det nationella arbetet med befolkningsskydd, inklusive varningssystem, skyddsrum, utrymning och inkvartering. MCF ansvarar för att skyddsrum bevaras och att skyddsförmågan upprätthålls. Om brister upptäcks vid en kontroll är fastighetsägaren skyldig att åtgärda dem.

Fastighetsägarens ansvar

Fastighetsägaren ansvarar för att skyddsrummet hålls i funktionsdugligt skick, att utrustningen är komplett och att byggnaden är korrekt skyltad både på fasaden och vid ingången. Fastighetsägare kan vara privata, kommunala eller bostadsrättsföreningar.

Om du är fastighetsägare finns mer information om vilka krav som gäller för hur skyddsrum och skyddade utrymmen ska iordningsställas:

Om skyddsrum för fastighetsägare Länk till annan webbplats.

Ny lag om skyddsrum från den 1 juni 2026

Den 1 juni 2026 träder en ny lag om skyddsrum och skyddade utrymmen i kraft. Lagen innebär bland annat:

• Ett nytt skyddsalternativ införs: skyddade utrymmen. Skyddsrum är särskilt byggda för att stå emot angrepp enligt fastställda specifikationer, medan skyddade utrymmen i regel är lokaler byggda för andra ändamål, exempelvis tunnelbana, bergutrymmen, källare eller parkeringsgarage.
• Kontrollen av skyddsrum kommer att övergå från Myndigheten för civilt försvar till länsstyrelserna.
• Kommunen får ansvar att informera invånare och fastighetsägare om vilka krav som gäller för skyddsrum och skyddade utrymmen.